11-13 mars Bequia, Petit Nevis
Vi fortsätter söderut, idag mot Admirals Bay utanför Port Elisabeth på Bequia. Bequia har blivit en populär ö bland många europeer och det finns många skandinaver fra svenskar som är bofasta här. De två stora resort anläggningarna på öns sydsida ägs av svenskar. Den ena har tyvärr varit stängd sedan förra året pga ”legal problems”. Port Elisabeth har en skön atmosfär och tempot är ungefär som på en långsam reggaelåt. Mycket rastafolk. Nedan; utsikt över Admiralty Bay från Fort Hamilton med Port Elisabth i bakgrunden. Bland de ankrade båtarna ligger Osophine. T hö typisk amiral på långseglare.
Man får se upp lite så man inte blir lurad när man handlar. Här återser vi polarna Margareta och Sune på Palmina. Vi hyr cyklar en dag och hojar runt i backarna så långt man bara kan i den stekheta värmen. Men motion är en bristvara när man seglar så vi tar i lite. Vi försöker jaga ifatt nån som kan hjälpa oss att laga jollen eftersom svetsen mellan botte och pontoner har släppt längst fram på nästan 1 dm så man blir alltid blöt åtm om fötterna. Men vare sig "Fixman" eller Kerry står att finna, de skujlle vara här men ingen har sett dom idag, och kanske tur det. Med hjälp av lite extra repairkit från Palmina lyckas vi nog laga det själva. Om vi nu undviker att hoppa ralt ner på durken så klarar vi säkert den här säseongen med jollen. Nedan; cyklande seglare i brant uppförsbacke som gjort sig välförtjänta av ett par bira och en god cheese and ham toast på svensk.ägda Beach Hotel Bequia.
Den här krabbaten var åxå bland gästerna på B each Bar. Seglande cyklister under vätskepaus i skuggan. "Rapp" - vår jolle på släp in mot "Kelly" eller "Fixman" i Port Elisabeth. Ingen av dom mgick att hitta. T hö apropå åka jolle - en av våra favoritbilder tagen av Janne på Solea i Anse dÁrlet. Två 60+ på rymmen från ålderdomshemmet!! Har du inte läst "100 åringen som rymde ..." så gör det, den är riktigt trevlig.
På lördan flyttar vi oss till öns sydsida och ankrar i Friendship Bay utanför de svenskägda resorten. Här är det lite båtar och stranden är lång och tom, i ena ändan håller de lokala fiskarna till. Sune köper en barracuda som skall bli fisksoppa till kvällen men i st gör han inkokt barracuda med potatis och saffranssås – skitgott. Dan därpå blir en riktig slappdag. Den börjar med att en av de lokala fiskarna kommer förbi i sin skrangliga båt och erbjuder oss lobster. Nina och jag tackar nej men han blir fast på Palmina, Sune är i farten igen och efter lite snack köps det 4 pinfärska levande humrar som han sen kokar och därmed är planen för dagen klar. Vi blir kvar för att ha en riktigt skön fiskmiddag på kvällen med färsk hummer och fisksoppa på barracuda allt a la Sune och jäklar va gott och trevligt det blev. Nedan; Sune på Palmina handlar levande hummer av den lokala fiskaren i Friendship Bay och t hö är den redo att ätas ombord på Osophine med aiolii och skirat smör med dill.
Ovan; obeskrivligt fina upplevelser, färsk hummer, bouillabaise på barracuda, ost bricka, tiramisu och fr a justa polare. Nedan; Amiralen på Friendship Bay Bequia.
ff
// //
|
40 senaste loggarna
|







Comments